Jag har ingenting att blogga om.
Kan inte komma på något alls att skriva.
Jo. Det kan jag men jag kan inte skriva om det jag vill skriva om. Jobbsaker. Jag har ju tystnadsplikt. Och vissa saker ska inte skrivas där man inte vet vem som läser. Så är det ju bara. Så med det får jag väl gå och lägga mig och längta till nästa härliga dag!
Att känna sig som en författare
14 timmar sedan
3 kommentarer:
Jag veet! Urjobbigt - för jag skulle kunna fylla min blogg med anekdoter, gullighter, hemskheter och annat från jobbvärlden, men det får jag ju inte! Blä...
Jo men gulligheter får man ju alltid berätta. Tystnadsplikten är ju inte såååå strikt. Men det är väl mkt man känner att man inte kanske bör eller ska eller bara är bäst att låta bli.
Får man berätta om vad kollegor har varit med om då? Nä, kanske inte.
Tyvärr har några av mina juveler hittat mig på nätet - så jag vågar inte ens berätta gulligheter... Och kollegan med stegräknaren i toaletten har jag ju bara skrivit om här inne, så det räknas väl inte;)
Skicka en kommentar