Telefååånen

är tydligen på väg. Har beställt den via makens jobb, de hade redan användaruppgifter och var färdigregistrerade. Detta innebär att den levereras dit. Och idag åker maken till Norge på jobb i ett par dagar. Vi kommer precis att missa telefonen.

Maken "men jag ber att de säger till dig när den har kommit så kan du svänga förbi och hämta den bara."

He he. Just det ja. Han har höga tankar om mig, min käre make. Hur han nu kan ha det efter 16 år? Varför ska jag hämta min nya telefon om min man inte är hemma? Det finns liksom ingen anledning.

När jag började på stora IT-företaget och vi fick våra telefoner under introduktionsdagarna så satt alla andra och meckade på med sina. Jag körde lite med "äsch, det där tar jag när jag kommer hem." Men jag ville också gärna få igång min. Jag tittade lite på lådan, lyfte på telefonen och la ner den igen. Tittade lite till. Tänkte att jag är ju en rätt normalbegåvad människa, det borde ju gå.

Men det är luckor man ska få upp, det är koder man ska knappa in och det ska laddas något dygn och det är bluetooth för att föra över kontakter och jag vet inte allt. Min man vet.

Ja. Jag är feminist. Bara rätt befriad från teknikintresse. Jag använder gärna sakerna men orkar inte bry mig ett dugg om hur de fungerar. Finns så många andra som kan det.