onsdag 8 juni 2011

Italien, del 2

Efter Rom skulle vi köra ner till Salerno och till vad tjejerna kallade lyxhotellet.

Vi skulle hämta ut vår hyrbil klockan 11 och vi var förstås där i tid. Det var inte vår bil. Den skulle bara tvättas och strax vara klar. Strax ändrades till om en halvtimme. Sedan hette det 45 minuter. Kära italienare, måste ni leva upp till stereotypen av er så? Jag drog fram min bästa italienska-spanska-engelska och viftade på som man gör runt Medelhavet och faktiskt, en stund senare kom bilen. Den var inte så värst ren så stackarna fick nog avbryta.

Klockan 12 hade maken ett telefonmöte. Inbokat för då skulle vi ju vara mitt på motorvägen och han skulle kunna köra rakt söderut och prata. Tjena. Vi fick bilen precis innan mötet började så där satt vi, i ett parkeringsgarage och lyssnade på maken snacka IT-säkerhet. Det är jättespännande. Not.

En och en halv timme försenade kom vi iväg. Mot Salerno. Söderut på motorvägen. Solen sken. Vi var lite sura över att Sixt (hyrbilsfirman) hade stulit en timme och därför kvaddat hela planeringen men men. Om några timmar skulle vi ligga vid hotellpoolen vid fina hotellet.

Efter cirka 3 timmars resa då vi med nöd och näppe lyckades undvika att bli mosade av två lastbilar som båda ville byta fil samtidigt, in till den där vi låg och tog plats, började vi närma oss. Det så kallade lyxhotellet.

När vi med hjälp av GPS snirklade oss fram växte en klump i magen fram. Det var skräpigt. Det var slitet. Det var ödelagda, nedklottrade hus. Det var definitivt låsta bildörrar.

Så hittade vi hotellet. Och jag har sagt det förr. Bilderna stämmer aldrig. Rummet var pyttelitet, vi hade tänkt oss ett mycket större. Och "fyrbäddsrum" visade sig vara en dubbelsäng och en livsfarlig våningssäng. Trots det var hotellet helt okej. Personalen var kanon, maten suverän och det var rent. Och poolen var kanoners.




Vi kom fram tidig kväll och beställde direkt in Prosecco och Fanta och hängde vid poolen. Livet var härligt. Vi stängde av tankarna på att det var ett jättetrist område, vi hade ändå planerat en pooldag nästa dag. Sedan skulle vi bila upp för Amalfikusten och ta oss strax utanför Neapel till våra vänner. Trodde vi.

2 kommentarer:

Anna sa...

Fattar nada. Hade ni tänkt att din man skulle köra och prata jobb samtidigt? På motorvägen? Söder om Rom? Och du som har körkort skulle sitta brevid? Sixt gjorde er en tjänst. Eller de stackars italienarna. Inte kul med blåsta turister ;o)

Jag kör ofta till/från Toscana men pratar aldrig i mobilen på autostradan. Det är så mycket lastbilar. Stora och otäcka. Flera kilometer ibland. Och hotell...lyxhotell (*****L) är dyra. 400€ natten och uppåt. Vi brukar betala ca 6000 SEK natten i Milano för 30-35kvm. Sin desayuno. Supply and demand. Är man inte så insatt är det bättre att boka via Tablet Hotels eller liknande.

Pernilla sa...

Japp. Handsfree fungerar super. Han har inte så komplicerade jobbuppgifter, det är nog mer körro när han pratar i telefon för just då har våra ungar vett att inte bråka. De stör nog mer än värsta italienaren. Dessutom hade vi nog tänkt oss mest att ha kommit iväg i tid och sedan få stanna där det passade oss och prata.

Och ja. Jag sitter bredvid för jag är slö som fan.

Och nej. VI tyckte inte att det var ett lyxhotell. VI = JAG OCH MIN MAN. Vi är inte dumma i huvudet. Våra barn kallade det för lyxhotell för att det fanns pool. Våra barn uppskattar sådant. Pool och nutella på mackan = lyxhotell.

Gadgeten innehöll ett fel