Författardrömmar

DN idag skriver om hur många det är som vill bli författare just nu. (Jag hittar ingen länk). Men enligt artikeln vill de allra flesta bli deckarförfattare (puh för mig) och svenska deckare säljer bättre än utländska. Vidare menar DN att Camilla Läckberg cashade in 6 miljoner kronor förra året. Jag förstår att många vill ditåt. Kanske borde jag ändå tvinga fram lite deckaranda hos mig själv?

Men jag tycker att det är typiskt att alla vill bli författare just precis nu. När jag också vill. Jag har ju faktiskt velat det hela livet. Jaha? Har de andra också velat det ett tag? Nä, jag tror att de bara hoppar på trenden.

DN intervjuade elever och lärare på Skrivarakademin. Läraren Sören Bondeson hade både Jens Lapidus och Åsa Larsson som elever. "De visste inte alls vad de skulle göra när de kom hit. Jens försökte skriva på något krystat sätt och jag fick säga till honom att lägga av, han hade ju ett eget språk. Och Åsa kunde ingenting ... men sedan hittade hon Kiruna och då blev det bra".

Jag vet inte jag... Jag tycker inte att lärare ska säga sådana saker - hur duktiga eleverna än har visat sig vara senare.

För övrigt tycker jag att DN gott kunde ha breddat artikeln med att hänvisa till oss andra författarwannabes som bloggar om det. :)

Bok blir film

Hmmm. Om jag var man och kunde arabiska så skulle jag söka det här jobbet. Snabba Cash blir film och nu kan man bli utvald...

Piratförlaget - analysen

Jag skrev ju häromdagen att jag hade mer att säga om Piratförlaget. Vad jag nog menade var att besöket hos Piratförlaget gav upphov till lite tankar... Kanske blev den cliffhangern lite uppförstorad. :)

Hur som helst. Under mässan fick jag ju tillfälle att se en hel del författare live. De flesta kvinnliga som jag stötte på var piffiga och hade lagt möda på klädseln. Martina Haag såg jag i vimlet tre gånger en dag och då hade hon två olika klänningar. I fredags såg jag Katerina Janouch i vacker röd klänning. Även Camilla Läckberg och Denise Rudberg körde "fina klänningen temat". Mia Öhrn hade piffig kort jeanskjol när jag såg henne. Mari Jungstedt i fin tunika. Och så vidare. Många anstränger sig. Så när jag då fick se GW och Guillou lufsa runt i sina eviga västar i montern (Piratförlaget) kändes det så trist. De verkade inte ens ha orkat packa ner en endaste liten kam till mässan.

Vän av ordning kanske inte anser att författarnas klädsel ska ha någon som helst betydelse, det är väl ändå deras prestationer som räknas.

Tjae, kanske. Såklart är prestation viktigt men en sluskig klädsel visar att man inte bryr sig om mottagaren. Det hör till vanligt hyfs att försöka se lite vettig ut. Hur många går i sunkkläder till jobbet och hoppas att chefen och eventuella kunder ska fokusera på hur bra man är och att det inte spelar någon roll hur man presenterar sig själv? Att klä sig efter situation är att visa respekt och omtanke.

Tur i alla fall för delar av den manliga författarkåren att Jens Lapidus föregår med gott exempel. Extremt välputsade skor och fin kostym. Men så är han ju van från jobbet...

Om jag då ska återgå till Piratförlaget så hade de i alla fall en mycket smart strategi för att synas. Stor monter, centralt placerad och alla som handlade fick en superbra svart påse med deras logga. På mässan, på väg till stationen och på tåget kryllade det av piratförlagspåsar. En sådan enkel och genialisk idé. Det är ju oftast så, det enkla är det bästa. De syntes. Även jag packade om allt smått i deras stora påse - den var ju klart bäst.

Så. Det var de stora tankarna under mitt besök i Piratförlagets monter. Jag visste inte att jag var så djup. ;)

Hemma från bokmässan

Riktigt irriterande att det inte gick att mobilblogga idag, jag var ju så på. Jag har gjort ihärdiga försök hela dagen men bara lyckats då och då. Ursäkta två inlägg om Rudberg och Läckberg, visste inte om det hade gått igenom.

Här kommer då dagen i ett sammandrag istället:

Jag inledde dagen med att lyssna på Jens Lapidus klockan 10 i Bonniers monter. Han argumenterade väl om blandspråket i sin bok och lyckades nästan övertyga språkfröken i mig. Jag har inte läst varken Snabba cash eller Aldrig fucka upp men blev både nyfiken och lite lässugen. Här syns han när han signerar. I torsdags såg jag honom i vimlet med sin son i barnvagn.

Sedan gick jag vidare för att lyssna på Carin och Stina Wirsén. Stina hade fått influensa så det var bara mamma Wirsén som var där. (Se bild längre ner i bloggen, bilden lyckades jag publicera tidigare). Hon berättade varmt och bra om deras arbetsprocess. Eftersom det är hon som skriver så blev det mest fokus på orden. Bl.a. berättade hon om sin syn på de svårare orden, att de fungerar som krydda i texten. Jag tyckte att det var en fin beskrivning. Man ska inte behöva väja för svåra ord i barnböcker, de får också finnas där.

Hon berättade om hur hon åkte fel med pendeltåget och hamnade i Trångsund. Med en liten blyertsstump och ett kvitto lades grunden till Var är liten skär och alla små brokiga. Jag har en kompis som bor i Trångsund så det blev lite extra roligt att tänka sig Carin Wirsén sittandes på en kall bänk på pendeltågsstationen, skissandes på en så fin bok.

Sedan försökte jag mig på powershopping men efter en koll på schemat planerade jag och min bibliotekariekompis in lunch. Ett mycket smart drag visade det sig, när vi satt och åt blev det lååång kö.

Efter lunch var det dags att påbörja dagens stalkning av Denise... Hon och Daniel Möllberg skulle prata om sitt gemensamma projekt, de har en bok ihop. Ska bli kul att få höra mer om det projektet.


Sedan hade jag avsatt tid för en mycket bra föreläsning som hette "Snippan, snoppen och kroppen" som hölls av Kristina Henkel som bl.a. håller till på jämställt.se. Vikten av att kalla tjejers kön snippa diskuterades, även andra viktiga frågeställningar som t.ex. att inte alla familjer ser ut på samma sätt, hur pratar vi om hur barn blir till och är det viktigt att prata om kärlek med sina barn. En mycket givande stund.

Därefter var det dags för mer stalkning. Denise igen. Som återigen hade otur och blev utan moderator. Men det var ju då Camilla Läckberg hoppade in som en räddande ängel. Eller kanske hade Denise föredragit en lite mer eh.. oinsatt intervjuare. Det blev inte så mycket prat om boken Åse, mer om Denise. Det drog dock många intresserade och var underhållande. Skönt att se duon ihop igen, när kommer bokprogrammet tillbaka?

Sedan blev det powershopping. Jag hade ju tänkt att köpa massor av böcker till mig men väl hemma har jag insett att jag fick två (!) böcker. Barnen fick massor av böcker och saker. Kanske hämmades jag lite av hyllmetrarna av olästa böcker här hemma... Kanske hämmades jag lite av att jag snart börjar på nytt jobb och inte kommer att ha någon tid över. Kanske hämmades jag lite av att vissa tycker att jag ska sitta på rumpan och skriva och inte alls ha prestationsångest... Dock köpte jag på mig ett gäng tidningar. Tidningsknarkaren strikes again...

Efter shoppingen gick jag till Tidningen Bangs monter och pratade en stund med chefredaktören som jag och syster hade äran att dinera med igår kväll. En mycket trevlig kvinna, beställ en prenumeration på tidningen nu!

I närheten av Bang finns Piratförlagets monter. Jag gick dit för att se Katerina Janouch prata om sin nya bok Bedragen. Ett trevligt samtal mellan henne och Fredrik Belfrage följde.


Innan Katerina pratade så var det boken Hemlös som presenterades. Ett mycket intressant och viktigt projekt.
Vidare analys av mitt besök hos Piratförlaget kommer om någon dag eller två. Har mer att säga.

Klockan 14 öppnades mässan för allmänheten och det märktes! Sjukt mycket folk och jag hade tänkt att åka vid 16:30 men gav upp redan lite innan 16. Det var omöjligt att förflytta sig med tunga påsar så jag tog mitt pick och pack och for till stationen.


Vilka böcker jag köpte? Det blev Katerinas Bedragen och Erlend Loes Gör vad du vill. Titeln tilltalade mig. Loes alltså.

Jag måste öva på att ta lite bättre bilder, vågade bara fråga Denise om en ordentlig bild... Jag skulle inte platsa som yrkesfotograf...

See you next year bokmässan. Då hänger du väl med, Bendel!? Praoeleverna lämnar vi hemma!