Dagens brevlåda

Förstå lyxen! Att komma hem till en brevlåda helt utan räkningar, ingen reklam och en massa spännande. Inbjudan till kul grej på Bokmässan. Tidning. Och sist men inte minst: den kompletta boxen (böckerna) med Anne of Green Gables. Anne på Grönkulla. Det finns en lång historia bakom:

Augusti 1991. Jag är 16 år och har just slutat årskurs nio. Jag åker till U.S.A som utbytesstudent och hamnar i en familj i Massachusetts. Den består av mamma Ellie, pappa Ron och deras dotter Rita, 17 år. Två äldre syskon som inte bor hemma - Leo och Laura. Rita och jag blir som systrar. Vissa dagar bråkar vi. Vissa är vi världens polare. Rita har bil och körkort och jag är lätt beroende av henne. När vi förhandlar vilken tid vi ska vara hemma på kvällarna (curfew var ett helt nytt begrepp från mig som växte upp i trygga Sverige med en pappa som litade på mig utan förbehåll) blir Rita min bästa bundsförvant. Hon fixar så att alla blir nöjda.

Juni 1992. Det är dags att åka hem. Jag måste lämna min nya (extended som amerikanarna så fint säger) familj och vänner för livet. Vinkar tårfyllt adjö till min high school sweetheart. (Han finns numera som vän på Facebook och är lyckligt gift och har barn, han blev polis). Rita och jag snyftar men tröstar oss med att vi snart ses, hon kommer till Sverige i juli.

Någonstans mellan augusti 1991 och juni 1992 köpte jag boxen Anne of Green Gables.  När Rita skulle hem i augusti hade hon inget att läsa på planet och fick låna mina Anne-böcker. Några av dem. Hon råkade också ta med sig fel par svarta cykelbyxor hem. Sedan dess har det varit så. Jag har saknat några Anne of Green Gables och haft fel svarta cykelbyxor.

Nu har Rita köpt en ny box till mig. Och skickat.

Cykelbyxorna har vi nog båda förträngt.

Din film?

Min syster jobbar ju med film. Häromdagen samåkte hon med andra filmarbetare från Göteborg till Stockholm. De erkände för varandra vilka deras riktiga favoritfilmer är. Jag ska inte avslöja dem här men det är inte så djupt som man kanske kan förvänta sig av folk som lever, andas och skapar film.

Nu börjar Titanic på TV3. Det är en av mina filmer. Jag älskade Titanic, hade tur att vara i U.S.A. när den nyss hade haft premiär så jag slapp vänta ända tills den kom hem till Sverige. Det jag gillar mest med filmen är att de har kopierat allt i detalj. Jag har alltid haft ett stort intresse för Titanic, som liten bokmal hittade jag ner till bibliotekets tidningsarkiv i källaren och läste om förlisningen i äkta tidningar från 1912. Bara det var mäktigt. (I'm a nerd).

Boken "I died on the Titanic" kombinerar två saker som fascinerar mig. Titanic och reinkarnation. Eftersom min födelsedag är den 14 april och Titanic förliste den 15 april så har jag minsann klart för mig hur mina intressen hänger ihop... I must have died on the Titanic.

Nu är det Kate och Leo ikväll! Så länge jag orkar...

Så vilken är din film? Min andra är Pretty Woman.

And the winner is...

Inatt kanske ett stycke historia skrivs. Jag tänker gå och sova nu och imorgon när jag vaknar kanske världen ser lite annorlunda ut.

USA, gör mig inte besviken nu. Gör inte som ni alltid gör. Vita, feta män är ute. Speciellt sådana som flankeras av galna damer... (Kanske inte en helt korrekt politisk analys men klockan är snart 23, jag har jobbat hela dagen och planerat hus hela kvällen. Give me a break).

Om du inte ska sova kan du följa valet på DN.

Tell me you love me

Efter att ha läst avtalen inför imorgon dog vi i soffan framför Tell me you love me, ny serie på ettan.

Tror den har potential. Första avsnitten är alltid svåra, man ska introduceras för alla medverkande och man ska hänga med. De borde ha haft ett dubbelavsnitt.

Läste i DN imorse att de har upprörts i U.S.A. av alla lättklädda scener. Jag är inte förvånad. U.S.A. är så lättupprört. Men jag förstår dem lite i det här fallet, jag var lite generad ibland och var nöjd med att gardinerna ut mot gatan var fördragna. Intressant med de avklädda scenerna var att de verkligen var avklädda och intima. Och det var inte bara damerna som fick visa upp sig, nä - för ovanlighetens skull fick man även se nakna män.

Som en till mig närstående person uttryckte det via sms under programmet:
"Kul att man fick se en pung!"

Budgetklassdass?

Jag hoppas att Sterling tar bättre hand om sina passagerare än det här bolaget i U.S.A. som lät en resenär sitta på toaletten eftersom det inte fanns någon annan plats. Fast jag har mina dubier....

Australien

Imorse låg Stora E hos oss i sängen och filosoferade:

Stora E: -När jag blir stor ska jag åka till Australien. Då ska jag lägga en lapp i kylen.
Hennes halvsovande far vaknade till och frågade om hon menade att hon skulle lägga en lapp i kylen om att hon hade åkt.
Stora E: -Ja.
Mamma P: -Men så får man inte göra, man måste säga till om man åker till Australien.
Stora E: -Men jag säger ju det nu.

Jag blir lite rädd. Stora E är för lik mig. När jag var 15 talade jag om för min far att jag skulle åka till USA ett år. Det var ingen fråga, jag bara talade om. När Stora E var liten bebis minns jag att jag satt och höll henne och sa till min man "tänk när hon blir stor och får för sig att dra till Australien". Då visste jag inte att hon skulle bestämma sig för det redan vid 4-års ålder.

Konversationen fortsatte med att jag frågade varför hon ville till Australien.
Stora E: -För att jag aldrig har varit där.

När Stora E så fick klart för sig att varken jag, hennes far eller hennes lillasyster har varit i Australien så enades vi om att åka dit tillsammans, när hon är 12. (?!) Skönt. Förmodligen gör det bara att hon kommer att bestämma sig för ett år i Australien som leder till lööööv som leder till flytt. Precis som jag förutsåg när hon var bebis. Vad ska en stackars mamma då ta sig till?

Nekad visum pga HIV

Alltså, jag blir så trött. Nu får Andreas Lundstedt inte visum till USA eftersom han är HIV-positiv.

Aftonbladet slutar sin artikel med:
– I en intervju i Svenska Dagbladet 2006 kommenterar Robert Hilton, pressattaché på amerikanska ambassaden i Stockholm, regelverket:
– Vi försöker bara säkerställa det amerikanska folkets hälsa och säkerhet.

Eh, en tanke bara. Kanske ska ni börja hemmavid då? T.ex. skulle det inte skada med lite sexualundervisning i skolan, gratis kondomer och lite ungdomsmottagningar. Dessutom kanske ni skulle ta och se över era vapenlagar och ert sociala säkerhetsnät lite....?
Då kanske ni skulle kunna "säkerställa det amerikanska folkets hälsa och säkerhet" lite bättre...

Det är mycket jag gillar med USA men ibland känns det som att en livslång bojkott av landet skulle göra gott.