Jag frågar

...Denise i vanlig ordning.
Och snäll som hon är så svarar hon. Och har höga förhoppningar. Det är så man får prestationsångest.

Jag har kommit in i skrivandet nu och det är som när man läser en bok och bara vill läsa vidare. Jag vill bara skriva vidare. Men jag har mina små gullgrisar hemma och det är inte läge.

Men ikväll. Då fortsätter jag och mina nyfunna vänner våra gemensamma äventyr.

Under tiden funderar jag, speciellt på det där med bestämda händelser som Denise skriver att man bör ha klart för sig. Jag har en plan med boken, jag har några bestämda händelser men lite mer måste jag nog fundera ut.

Och så ska jag inte tänka så mycket på det jag redan har skrivit. Jag ska skriva av mig, lägga undan och sedan se om det duger.