för det här inlägget handlar om bajs.
Bajs som trycks ut samtidigt som bebis intar lunch.
Bajs som hamnar på Lilla Es halva lår, hela rumpa, i byxorna och på halva skötbordet.
Bajs som hamnar på golvet.
Bajs som från golvet hamnar under den ovetande mammans strumpa.
Bajs som således trampas runt på klinker-tack-o-lov-golvet.
Bajs som luktar äckligt och är i äcklig konsistens.
Till och med Lilla E blir tagen av stundens allvar och står helt still under saneringen. Böjer sig lätt fram för att titta på vad hon har åstadkommit.
Bajset är borta, tvättmaskinen går för fullt, skötbordet är sanerat, händerna tvättade och spritade, badrummet städat.
Ändå stinker det.
Bajs.
Undrar om jag har kvar några läsare efter det här..?
tisdag 24 juni 2008
Känsliga läsare varnas
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
6 kommentarer:
Har nu någonsin delat en studentlagenhet med en massa rugbyspelare? Låter precis likadan, fast med lite mer spyr och sång.
Ha ha, min mamma berättade nyss en liknande historia som hände henne i söndags då hon var barnvakt åt min brors 1 1/2-årige son.
Men värre saker än så krävs för att avskräcka mig från bloggen.
mmm tell me about it. det är inte kul när det händer att man står där med bajs upp till armbågarna
Hmmm. Låter som att jag inte är ensam. Skönt. :)
Och det är ju bra att ni inte är lättskrämda.
Jag är kvar, skräms inte bort så lätt! :-)
Härligt!
Skicka en kommentar