En klok kvinna

Är hon, den däringa Katerina Janouch. Hon delar med sig av bra saker, och av sämre saker. Jag tycker att det är viktigt att hjälpa varandra med det. Att berätta även när det är dåligt. För det finns folk som tror att man bara måste hålla uppe fasader och det är såååå bra hela tiden. Och det får ju oss andra att må skit. För varför kan inte vi ha det såååå bra hela tiden, vad gör vi för fel?

Jag råkade ut för flera sådana som nybliven mamma. Jag satt med en bebis som var den sötaste bebis jag någonsin sett men hon var vaken mer än någon bebis jag någonsin sett. Och allt jag fick höra var hur underbart alla andra tyckte att livet med bebis var. Inte var det någon som sa att jodå, man kan känna att man vill hiva ut ungen genom fönstret och man är inte en hemsk mamma för det. Man är bara trött med värkande bröst och underliv. Bara lite lätt utmattad sådär.

Men jag hade en ventil. Ett gäng tjejer som jag hade hittat på nätet när vi alla spydde oss igenom våra graviditeter. För det var ju också en sådan där sak. Det är såååååå UNDERBART att vara gravid och alla mår så in i helvete bra. Utom lilla jag. Tills jag hittade tjejerna på nätet. Vi jämförde kräkdagar, gynakuter och vad som var bäst att äta. Och så vidare.

Mina nättjejer och jag - vi vet att det finns i alla fall sju andra familjer runt om i Sverige där saker inte är perfekta hela tiden. Alla har inte ett sådant gäng. Då är det bra med en Katerina lite då och då.