8:30:
Åh mamma, är du sjuk? Varför är du sjuk? Stackars dig. Vi ska ta hand om dig. Vi ska vara dina slavar idag när du är sjuk.
8:45:
Vem ska göra mat åt oss?
9:00:
Jag fick ingen macka! Jag vill också ha en macka! Mamma, du ser inte så sjuk ut.
9:30:
Jag vill ha mina balettskor mamma. Jag VILL ha mina balettskor.
Jag hittar inte dina balettskor och jag orkar inte leta för jag är sjuk.
Jag vill ha mina balettskor. Gråt.
9:45:
Båda sitter på en spegel som jag har lagt undan för att den inte ska gå sönder (den har lossnat från väggen i Lilla E:s rum / lyfts ner, jag vet inte vilket). Jag reflekterar inte över att de sitter på spegeln förrän det hörs ett krak. Trasig spegel. Skrik. Tårar. Inget blodvite. Men mer skrik. Mer tårar.
10:00:
Bråk om en docka. Jag ska ha den. Nej, jag ska ha den. Nej JAG VILL HA DEN.
Att skriva i novembermörkret
1 timme sedan
3 kommentarer:
Ska jag komma förbi och leka lite med dem i lekstgan så du kan sova?
Men var är Hanna Montana när du som bäst behöver henne??? Det är OK att låta TV:n passa barnen när man är sjuk - det är bättre för barnen att nöjda se på TV än att behöva bråka hela tiden, eller hur...
Hoppas dagen utvecklades till det bättre!
Maria, gulle dej! Det hade varit fint.
Carolina, tydligen har Hannah Montana blivit tråkig. Tyvärr. Den erbjöds kan jag säga.
Jag tvingade hem maken när det började bli panik, han kom hem vid 14 och räddade våra stackars barn ur tristessen som gjorde att de brottades väldigt hårt och läskigt med varandra.
Skicka en kommentar