Kan se framför mig hur de om några år säger tack och hej mamsen och papsen, världen verkar mycket roligare än ni och ert gamla trista hus.
söndag 7 november 2010
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Hjärnfonden
Prenumerera på mig!
Inlägg
Kommentarer
Min blogglista
-
-
Veckans kulturfråga v.51 202419 timmar sedan
-
-
Med Mina Ord, Avsnitt 34 – Roger S2 dagar sedan
-
-
Att skapa ett sammansvetsat team av teknikkonsulter5 månader sedan
-
Svarvad Zucchini med Sesamolja9 månader sedan
-
Råvaruskola: Yuzu3 år sedan
-
Turista i Sverige3 år sedan
-
28 Februari3 år sedan
-
-
-
-
-
-
Kära jobbdagbok (46)5 år sedan
-
-
-
Test6 år sedan
-
Bladen brinner #31 med mera6 år sedan
-
-
Det är vår nu.7 år sedan
-
-
-
The Next Journey7 år sedan
-
-
Mot nya mål8 år sedan
-
-
Olle: nu är det över8 år sedan
-
Lästa böcker 20168 år sedan
-
-
Jag städar bort, jag plockar undan8 år sedan
-
Dear reader9 år sedan
-
-
Högpresterande9 år sedan
-
-
Vår upplevda fulhet, en folksjukdom?9 år sedan
-
Vem gråter?9 år sedan
-
-
En protagonist eller flera?10 år sedan
-
-
-
Språkkänsla på hög nivå10 år sedan
-
Missa inte nya köket på Schaggarp10 år sedan
-
-
Nu flyttar jag!10 år sedan
-
-
-
Hello goodbye!11 år sedan
-
Ny webplats!11 år sedan
-
Ja til talentene!11 år sedan
-
Snabbgenomgång av majläsningen11 år sedan
-
Med examen – snart leg!11 år sedan
-
-
-
Begravning11 år sedan
-
-
Återuppliva bloggen?11 år sedan
-
Memory lane12 år sedan
-
-
Hej alla ni som letar efter mig12 år sedan
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
-
Utmärkelse
Tack fina Sandra på Talludden! Klicka på bilden så kommer du till Talludden.
.gif)
Just nu läser jag:
Revolutionary Road av Richard Yates
Klicka här om du vill veta när jag uppdaterar!
Pernys motivering:
Vi är lika gamla, vi har lika många barn och vi delar dröm. Inte konstigt att jag känner mig inspirerad, rycks med och skrattar igenkännande när jag läser denna blogg. Tack du skrivande mamma som jag ser fram emot att läsa publicerad någon dag.
Livet enligt J:s motivering:
Även detta en relativt ny favorit.
Och jag lyssnar på:
Smultronbett, Barbara Voors
1 kommentarer:
Ja de gör så först... men sedan dröjer de inte länge förän de undrar om man inte ska resa igen tillsammans.
Vi var till Madrid alla 4 förra veckan som du vet, och det var så underbart härligt att få uppleva sådana stunder tillsammans med sina vuxna barn.
Besos
Skicka en kommentar