Hemma

Från readtreat till pysselbord. Men jag kan liksom inte skaka av mig det faktum att jag lyckades få ett spöke att fastna i min kamera. Faktiskt väldigt roligt.

Ja. Jag tror på spöken. Ja. Jag var nervös över att sova på Häringe. När vi igår fick höra lite om de olika spökena så kände jag lite "ja ja, fan vad de kör med det här temat". Man fattar ju att de gärna berättar om det, det är ju en grej. Förhörde mig dock om flygeln jag och min vän Malin skulle sova i, den var spökfri. Puh.

Vi sov jättegott. Skön säng, inget spökande.

Men så idag satt vi i Kinasalen, som vi har haft som bas. Jag såg att alla drack cola idag, igår var det mycket vin. Colafreaket var tvugnen att blogga om det (ja, jag har fallit dit igen - lika bra att jag erkänner).

Så tittade jag på bilden strax efter att ha bloggat upp den. Såg något konstigt grått. Tittade på väggen. Såg inget sådant. Såg två tavlor och en spegel. Jämförde med kortet. Visade Malin. Som blev lika förundrad hon. Gick och visade Denise, som är lite proffs på Häringe då hon har vistats där under olika tillfällen. Hon inledde helgen med att berätta att Kinasalen är rätt spökig, men ännu mer i salen innanför och det badrummet, för att inte tala om barnrummet. Detta sa Denise mest konstaterande, jag tyckte att hon var rätt cool. Inte en gång kändes det obehagligt under kvällen. Jag var lite förvånad, jag har ju rätt livlig fantasi. Sov gott gjorde jag också.

Men så. I förmiddags. Så knäppte jag det där kortet och visade Denise. Hon tittade till och höll med. Jodå. Det borde vara ett spöke.

Och så var det igång. Alla skulle titta. Och jodå. Vi var rörande överens, en del blev lite rädda, flera av oss fascinerade och en del trodde nog inte riktigt ändå.

Jag tyckte att det såg ut som en man. Innan jag åkte därifrån visade jag personalen fotot och de såg ganska imponerade ut över min bild och så sa de "det måste vara Marguerite."

I Kinsasalen finns ett porträtt av en kvinna. Hon stirrar. Igår kväll stirrade hon på mig hela kvällen. Jag vet att tavlor stirrar men jag störde mig lite på det.

Tydligen gillar inte Margrit när det blir för livligt där i Kinasalen. Sorry Marguerite, nästa gång får vi prata lite tystare.