Att presentera sin bok

Så fort någon frågar mig vad min bok handlar om blir jag generad. Inte för att jag inte vet vad den handlar om men det känns så fånigt att prata om en pappersbunt som kanske aldrig blir mer än så. Jag vet, om jag har den inställningen så blir det ju verkligen ingen bok. Min pappa lärde mig som ung (för ung) att om jag ska in på ett ställe ska jag inte stå i kön och tänka "hoppas jag kommer in". Nej, istället ska man se sig själv i baren med en öl. Det ligger mycket i det här. Men just med min bok har jag svårt att applicera det. Äh. Har jag inte. I bilen brukar jag låtsasintervjua mig själv, jag är debutant som intervjuas i tv/radio/ en tidning. Spelar ingen roll - jag har supersmarta svar på journalistens frågor. I min bil alltså. Där jag är ensam. Men så går jag t.ex. en skrivarkurs. Folk hör att jag har skrivit ett manus. Och jag rodnar. Men usch, inte lilla jag. Inte mitt manus. Någon frågar vad den heter. Men usch, jag är inte säker på den där titeln ändå. Vad handlar den om? Men usch. Det är ingen deckare i alla fall. Tur att det finns folk som kan ge råd. Kajsa Ingemarsson vet hur man presenterar sin bok. De där tipsen ska jag komma ihåg när jag står på en scen på bokmässan. Som debutant. Målbild. Målbild. Målbild.