onsdag 3 december 2008

Intervjuoffer

Idag var jag på intervju. Ett lärarjobb.

Innan jag åkte dit var jag väl förberedd, som jag "brukar" vara när jag går på intervju. (Har inte ränt så värst mycket de senaste åren men några intervjuer har jag ändå gått på). Jag läste in mig på arbetsplatsen, fiffade till naglar med fil och genomskinligt lack, jag förberedde kläder och sminkade mig lagom (till skillnad från det oerhörda spackellager jag brukar ta på mig då). Jag gjorde mig till lite och lockade håret lite. Mest för att jag har feber och ville att de skulle titta på mitt vackra hår istället för mina febriga ögon.

Någon timme innan jag skulle åka putsade jag mina skor noga. De blev rena och fina. Fick syn på mina strumpor och såg att den ena var ut och in. Vände den rätt trots att det inte är så ofta man blir tillsagd att ta av sig skorna på en intervju...

I bilen på väg dit tuggade jag tuggummi. Hade absolut inga planer på att behålla tuggummit i munnen under intervjun och eftersom min hjärna är en fantiserande hjärna fick jag genast illustrerade tvångsaktiga tankar och såg framför mig hur mitt tuggummi skulle trilla ut ur min mun och ramla ner mitt på låret där jag satt och körde. Såg hur det skulle klibba in och hur jag skulle tvingas in på intervju med världens tuggummiklet på låret. Vitt mot svart, fullkomligt synligt. Det där händer ju alltid när man tuggar tuggummi så jag förstår faktiskt min oro.

Eftersom jag i vanlig ordning var alldeles för tidig åkte jag runt i området runt skolan, det är ett område med många nybyggda hus så jag hade mycket att kika på. Det fanns alla varianter.

Till slut parkerade jag och gick in. Och möttes av en stor skylt med överkorsade skor på. Skolan (ett högstadium) tillåter inte uteskor inne! Jag stod och tvekade på om jag skulle ta skoskydd eller gå i strumplästen. Jag hade ju putsat mina skor och med skoskydd skulle ingen se det. I strumplästen skulle de i alla fall se att jag hade fina strumpor. Skoskydd matchade inte riktigt min övriga look kände jag men det fick bli dem ändå.

Hur intervjun gick?
Det står mellan mig och en till och jag tycker såklart att jag är deras solklara val. Inom ett par dagar får jag veta om vi tycker likadant...

10 kommentarer:

Frida sa...

Hej Pernilla!

Jag håller tummarna! Det kommer säkert gå jättebra och om de inte fattar hur bra du är kan du få lämna mig som referens (-en bloggkompis, visst gör man så nu för tiden?).

Kram Frida

Annica sa...

Hej!

Råkade hitta din blogg för ett tag sedan och har fortsatt läsa. Du skriver väldigt bra och jag har skrattat högt flera gånger åt sådant du tar upp på ett träffande sätt.

Jag vill önska dig stort lycka till med skrivandet och hoppas stenhårt på att du får det nya jobbet!

Annica

Pernilla sa...

Frida, jag ska absolut lämna dig som referens. ;)

Annica, vad gullig du är, tack. Vad kul att du vill hänga kvar. :)

Mira sa...

Håller oxå tummarna:) Mira

Anonym sa...

Oj det låter ju toppen, spännande och...kan du verkligen sova pga spänningen... Jag håller verkligen tummarna! kram Anna

Tina sa...

Håller tummarna för dig!
..det där med pepparkakssås, det lät ju gott!;)Hihi!

LYCKA TILL!

Bendel sa...

Håller också tummarna, så klart!

Jennica..... sa...

Håller tummarna!! :)

Anonym sa...

åhhhh, you can make it...:)
Helt övertygad.

//Jessica

Pernilla sa...

NI är fina och gulliga. Håll hårdare, just nu tror jag inte att det kommer att gå vägen.