måndag 6 december 2010
För fyra år sedan
Vaggade jag runt hemma med Madonna på högsta volym samtidigt som jag andades. Under tiden njöt Lilla E av sina sista timmar i det gosiga rosa mörkret. Sedan kom hon ut. Och var så söt. Så evinnerligt söt. Det är hon fortfarande.
Upplagd av Pernilla kl. 08:43
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentarer:
Då är ju våra små skruttar ganska så jämngamla. Förutom att min snarare verkar vara 14 med värsta tonårskrisen just nu. För fyra år sedan gick jag runt med en kolikunge dygnet runt. Inte min bästa tid i livet, men söt var han! Säg grattis till lilla E från min lille E!
Skicka en kommentar