Solen går ner

Solen går ner över 2010.

Här skulle jag egentligen ha redogjort för hur bra det här året hade gått. Om det nu hade det. Jag har inte uppnått ett enda av mina mål... Och skit samma. (Mina mål var att skriva färdigt min bok, nästan klar men nära skjuter inte en endaste liten hare, jag skulle också få bort min degmage, ehum. Dessutom skulle jag sluta dricka cola. Det gjorde jag. Men jag började efter ett par månader igen. Så smart är jag.)

Det enda man kan vara säker på är att det aldrig blir som man har tänkt. Man kan lova, man kan önska och man kan jobba mot mål men det blir ändå inte så. Som min kloka barnmorska sa när jag väntade mitt första barn. "Det man oroar sig för händer aldrig." Det hon menade var förstås att det händer något annat istället. Och så är det ju hela tiden. Man behöver inte ens ha mål, man behöver inte ha tänkt något särskilt, ändå händer det konstiga och oväntade saker. Överallt, hela tiden.

Känn ingen press 2011 men nu räknar jag med dig. Hur ojämn och konstig du än ser ut, jag räknar med dig.

Fina snälla, kloka och stöttande bloggvänner,
Jag hoppas att ni alla får ett riktigt
Gott Nytt År
för jag gillar er.