Sådärja

Nu har jag fixat ormfobin och degmagen. Perfekt, jag är en handlingskraftig kvinna så jag gillar att jag kan kombinera två saker i en.

Denna handlingskraft tog oss idag på utflykt till Vällingby där den här crosstrainern har stått i en annan kvinnas källare och den var "knappt använd". Jag hoppas att jag ska kunna få den att jobba lite mer.

Hur jag menar med ormfobin?
Pinsamt nog så är det såhär. Sedan min snake encounter i maj har jag inte varit jättesugen på att gå på promenader. Jag har tvingat mig ut flera gånger men varje gång går jag med radarblick och avsöker området där jag går. Från sidan till sidan, hela tiden. Härom veckan såg jag någon obestämbar hög (kanske en liten ihoprullad orm tänkte jag) och vände om. Gick ett annat håll. Jag har ännu inte gått förbi stället där den vidriga ormen låg utsträckt i maj.

I veckan läste jag att det är ett riktigt ormår i år. Det hade jag redan räknat ut. Då bestämde jag mig. Nu blir det en crosstrainer igen. Japp. Jag har haft en förut. Inte fan hjälpte det mot degmagen då. Jag sålde den vidare och överst i annonsen stod det "knappt använd".

Men som vi konstaterade igår. Den som inte ens försöker lyckas aldrig.