Look at me go!

Jag är lite stolt. Ett litet steg för mänskligheten (typ inget) men enormt för mig.

Jag gick ut för att gå och kom hem nysprungen. Jag sprang mer än jag gick. Är min bestämda uppfattning i alla fall. Ett tag var jag nere på 07:14 i avg. min/km men det sabbades av alla uppförsbackar hem. Och att skosnöret gick upp så jag var tvungen att stanna och knyta.

Men i alla fall. Jag sprang. Mycket. Och ingen flaxade i mitt ansikte.

Lagom till snön kommer om några veckor är jag nog springberoende. Sedan går det över.