December - here I come!

Imorgon börjar december. Det är då jag ska börja andas in, och sedan andas ut någon gång efter julhelgen.

Jag har ju tydligen köpt en superfin adventskalender. Som ska fyllas med saker. Jag har de första fyra dagarna fixade men sedan måste jag gnugga mig lite i huvudet och tänka till.
På söndag fyller Lilla E år.
Lite mer än en vecka senare är det Stora E:s tur.
I samband med födelsedagarna anordnas tre kalas. Ett för släkten för båda och ett barnkalas var. Stora E har valt att bjuda hela klassen. Jag tycker att det är fint och bra ur mobbningssynpunkt men mindre bra ur min egen egoistiska lilla point of view.
Och sedan blir det visst jul.

Om någon har för mycket pengar över i december så kan jag lämna mitt kontonummer. Märk insättningen "till klantarna som bara gör det en gång per år, i fel månad".

Måndag

Sådär. Nu är man igång. Dagen kickstartades vid 5:57 av Lilla E som hade drömt en upprörande dröm. Hon hade drömt att storasyster förstörde hennes klistermärken. Det är ju faktiskt inte konstigt att hon vaknade och var arg.

Har haft en bra dag på jobbet och nu är det bästa kvar. Att gå hem. Ska bara lite först. Och ta med lite hem.

Barn och deras stackars förälder

Efter en liten snabb runda på Facebook sitter jag och asgarvar och skakar på huvudet. Det händer en hel del hos alla som har barn. Och det som slår mig är att det är riktigt riktigt märkligt att psykakuten inte är full av småbarnsföräldrar.

Hur jäkla lätt har man det när man inte får sova på natten, man inte får sova på morgonen, man inte får sova på dagen och man inte får sitta ner och vila även om man behöver?
Man får aldrig sitta still och äta för man måste hela tiden vara stand-by på kravmaskinernas behov.
Man får aldrig avsluta en mening för det finns alltid någon som har något viktigare att säga.

Till detta kommer barnens konstiga idéer om att de inte ska borsta tänderna, de ska inte ha kläder på sig när de går ut, de ska inte dricka mjölk fast de för två minuter sedan sa att de ville ha mjölk och inte vatten och de kan lätt tänka sig glass till frukost och blir arga när vi säger nej.

Det är faktiskt ett mysterium att vi inte går under. Vi är som duracellkaninerna. Vi går och går och går och går och går och går och går och går och går och går och går och går.

(Och en normal människa hade kört ctrl + c det där flera gånger. Jag är inte normal. Jag är en överpresterande småbarnsmamma som just nu sitter och laddar för en ny, lite lagom galen vecka).

Min dag- för intresseklubben only.

Målet var att vara i Skärholmen när de öppnade. Jag hade valt Skärholmen eftersom det ligger bredvid Ikea. På Ikea skulle jag köpa gardinstänger.

Skärholmen, också känt som SKHLM, visade sig vara en hit. Nästan inga var där på lördagsförmiddagen, jag missade öppningen med 20 minuter. En timme senare hade jag hittat det mesta på min lista. Sedan tog jag lunch i bilen och rattade till Toys R Us. Fastnade lite i rosa barbiedrömmar med kistor med prinsesskläder, leksaksskor, magiska speglar och pärllådor modell mega men sansade mig något till slut.

Med bilen fylld av födelsedagspresenter åkte jag vidare till Ikea. Fick ont i magen då jag låste bilen extra noga för jag har fått inbrott på Ikea förut. Allt var väl dolt i makens bil (den som inte var extrautrustad med handsprit) men ändå. Jag fick ont i magen!

In på Ikea med min lilla lista. Gick direkt till tygavdelningen. Vi hade måttat, vi hade räknat och vi hade rekat. Vad vi glömde var att klicka på knappen "kolla om varan finns i lager". Det gjorde den nämligen inte. Inte en enda av de gardinstänger vi skulle ha fanns. Jag blev suuur. Och anti. Tappade köplusten och fick för mig att just precis då var det någon som bröt sig in i min bil, snodde barnens alla presenter och så skulle dagen ha varit helt förgäves. Stressade för att komma ut och fick med mig lite grann av det jag skulle.

Kom ut till bilen. Inget inbrott. Nöjd. Drack min cola light och lyssnade vidare på min Marian Keys "Är det någon där" som har börjat bli riktigt intressant. Fick för mig att åka till Sickla. Hittade fin adventsstake där, och en lampa.

Där kan man ju tycka att dagen kanske kunde vara slut. Jag hade liksom uppfyllt kvoten av vad man ska göra för en dag. Jag tänker inte orda mer, dock visa i bild vad som väntade hemma:

Det är inte knäcke, vi slogs om kavlarna bara. En del fick kavla med knäckekaveln.

Lägg till syskonkonflikter, städning av köksbänkar, köksgolv och diskning. Nu är vi lite slut här i det lilla svarta huset.

Makens bil

Är inte extrautrustad med handsprit, som min. Det är nu åtgärdat. Lunchpaus mellan ställena, i bilen.

Barbies badrum

Tänk den som fick växa upp nu, istället för under murriga 70-talet.

Jag är igång!

Listan med. Banan med. Lager på lager och tunn jacka. Nu kör vi!

So not ready for advent

Igår på väg hem från jobbet vid 19-tiden rusade jag in på ICA-Maxi för några viktiga inköp. Gick förbi blomavdelningen och såg vitmossa. "Men gud vad de ska vara tidiga jämt", tänkte jag och rusade vidare. Tänkte lite till, backade och plockade på mig två påsar.

Idag på väg hem från jobbet skulle jag uträtta lite ärenden. Gick förbi en lampaffär fylld med julstjärnor och ljusstakar. "Arrrgh, jag skulle ju inventera förråden och köpa i god tid". Så har liksom inte skett. Jag har inte hängt med.

Nyss tog maken och jag upp jullådorna från gästrummet där de står och skäms i en garderob. Jag hade ett vagt minne av att vi rensade hårt förra julen, för vi tänkte att vi skulle vilja köpa nya saker till nya huset. Det hade vi gjort. Inte en julstjärna /adventsstake kvar. Däremot väldigt många fula saker till granen. Och massor av barnpyssel.

Vad vi glömde/inte visste när vi rensade järnet var att:
a) I december har vi lite lite pengar. Båda barnens födelsedagar infaller i december.
b) Att flytta till ett nytt hus innebar inte att huset var klart och redo att pyntas i december. Det är fortfarande väldigt ofärdigt invändigt (möbler, tavlor etc saknas - finns inga bra ställen att pynta på).
c) Att flytta till ett nytt hus innebär rätt många andra investeringar och pengarna rullar rätt fort = julsaker är inte topprio.
c) Att flytta till ett nytt hus innebär högre lån. Då måste man jobba lite för att få in stålar för att betala lånet. Alltså har man inte tid att gå runt och kika på trevliga julsaker. Inte heller energi.

Efter en snabb koll i almanackan och med verkligheten så insåg jag och maken att vi måste göra en plan. Imorgon ska jag inte umgås med familjen, jag ska rusa runt i diverse affärer. Se lista:

Adventsljusstake (den ursnygga vi hade i betong har gått sönder och slängts)
Prydnader till ljusstaken (om nödvändigt?)
Två elljusstakar (maken och barnen fixar)
En julstjärna till allrummet (maken och barnen fixar)

Lucianattlinne Stora E
Rött band, båda
Glitter, båda
Vita strumpbyxor, båda
Luciakrona Lilla E

Kanske en ny julgransmatta. Den andra gjorde sig inte riktigt här. Inte heller julgransfoten känns speciellt kul.

Adventskalenderspresenter (Mona, jag börjar ångra mig)...

Födelsedagspresenter till båda. De har önskat sig allt i alla leksakskataloger de har fått händerna på men ändå kan jag inte komma på en enda grej jag tycker att de verkligen behöver.

Godispåsar och annat till kalasen (ett kalas för Lilla E, ett gemensamt kalas för släkten och ett kalas för Stora E ska organiseras under två helger i december).

Och just det. Nämde jag att jag jobbar 130% just nu med utvecklingssamtal kvällstid? När de är avklarade ska jag bara sätta lite betyg.

Och nämde jag att ett kreditkort är väldigt bra att ha just i december?

Fredagsfika

Spotify

är en himla bra grej. Förutom att musikerna verkar få ruttet betalt. Det gillar jag inte. Men tydligen är jag inte så anti att jag bojkottar eller köper ett abonnemang som kostar. Istället kör maken och jag med samma och helt plötsligt försvinner Spotify, när han tar den. Eller när jag tar den. Så kan man också smågnabbas, fast man är på helt olika ställen geografiskt. Jag gillar att känna mig nära min make fast vi är på jobbet.

I alla fall (jag har svårt att komma till poängen idag, kanske för att det är fredag och jag har börjat se helgen framför mig), det är kul med Spotify när man söker på något och det sedan blir till ngt annat.

Jag har upptäckt låten "Relator" med Pete Yorn och Scarlett Johansson. Gillar den skarpt. Sökte på Relator. Då kom den upp. Lyssnade. Efter den fortsatte det med värsta reaggelåten. Skönt gung. Shame & Scandal in the Family, Relator. (Inte den versionen på Youtube dock). Den var härlig, gungig och mysig. Och så kommer frasen. "Your daddy is not your daddy but your daddy don't know". (Har lite svårt för don't där men det får vara okej, det är ju ett citat).

Alltså fatta hur min fantasi drar igång. Vilken story det blir. Your daddy is not your daddy but your daddy don't know. Där har vi en familjehemlighet som skulle kunna bli en trilogi. Minst.

Det här inlägget hade kunnat vara mycket kortare men jag jobbar ju på att få ihop många ord. Sorry.

Författare - ett slitgöra?

Denise, du bara förstör mina dagdrömmar om hur livet som författare är. Jag som trodde att man bara behövde skriva lite i lugn och ro, håva in kosing och springa lite på röda mattor. Damn! Det är ett evigt slit, vad man än hittar på i livet.

Och med det sagt så stämplar jag in på jobbet. Rivstartade dock dagen med ett utvecklingssamtal, istället för sovmorgon. Ångrade mig rejält klockan 06 när klockan ringde. Men nu är det avklarat. Bara 6 kvar nu.

Hej

Jodå. Jag finns. Jag finns bara inte så mycket på nätet som jag finns IRL. Eller det beror på vad man menar med IRL. In Real Life är tydligen AW. At Work.
Idag var det ett nytt långpass, 8-19. Har utvecklingssamtalsperiod och får stanna på kvällarna. Underbart att komma hem precis när barnen ska somna/har somnat.

Hur som helst. Läste lite nyheter såhär precis innan läggningsdags. Det är ju rätt smart. Dock gjorde det att jag nu känner mig lite glad att hela familjen äntligen är vaccinerad. För till vården ska man tydligen inte vända sig om man blir sjuk i svinis. Där blir man behandlad som pestsmittad och blir hemskickad.

Jag känner mig väldigt säker på att det inte är såhär överallt, att de flesta inom vården faktiskt vet varför de jobbar där de gör, men de här rötäggen som har gjort såhär, de är under all kritik. Byt jobb. Att behandla smittade människor ingår liksom i dealen. Jag brukar vara grymt (heh) imponerad av alla som klarar att jobba inom vården. Med sjuka, med smittade, med smutsiga och alla dessa kroppsvätskor. Jag skulle aldrig fixa det, bacillskräckig nippertippa som jag är.

Sådär. Det var dagens babbelinlägg det. Sov gott nu.

Jobbsökarhjälp?

När jag blev uppsagd för faktiskt precis ett år sedan (kom jag på nu), så la jag upp mig på en massa sökmotorer för jobbsökning. Stepstone, Pedagogjobb och Monster osv.

För ett tag sedan använde sig min makes jobb av en av dessa tjänster när de skulle rekrytera. De blev otroligt missnöjda med resultatet, fick inte alls det de hade begärt.

Jag börjar förstå varför. Jag får fortfarande "matchmail" för jag har glömt inloggningen och kan inte avregistrera mig. Den här veckan har jag fått följande erbjudanden som Stepstone, Pedagogjobb och Monster tycker passar min profil:

Kock/kokerska i Haninge Kommun.
Doktorand i Mekatronik på KTH.
Lektor i Analytisk Filosofi. KTH.
Biträdande Lektor. KTH.

Sa jag att jag är utbildad språklärare? Jag tror att jag har gjort min profil efter min kompetens, inte klickat hej vilt. Fast jag börjar undra om jag kanske hade druckit något konstigt den dagen jag la upp mina CV:n. Eller är det kanske inte mig det är fel på?

Varför

Göra igår vad du kan göra idag med lite stress.

En julklapp fixad

Stora E ska få bli lite lycklig i mellandagarna. Det blir ett till möte med "hennes kompis" Amy. Hon tror ju nämligen att de är kompisar nu. "Tänk att Amy känner mig så mycket att hon skickar post till mig mamma."

Kommer att bli jobbigt när hon vill leverera teckningar till Amy efter föreställningen. Snart kommer Amy att skicka brev via sina advokater för att få oss att sluta förföljelsen.

Och just det ja. Hur var det nu? Det är bara pappa som fixar allting.

Nähä, det bidde väl inget då

Lååång dag idag. 7:15 åkte jag hemifrån, 18:45 kom jag hem. Urk. Utvecklingssamtalsdag. Sista samtalet blev inställt, kan inte säga att jag blev jätteledsen.

Har nu parkerat mig i soffan för att kolla på Desperate Housewives. Bara det att tv:n självklart inte fungerar. Maken har hållit på med den &%¤# bordsantennen i över en halvtimme och det kommer ingen bild. Suck. Jag behöver en riktigt antenn!!! Helst igår.

Antal ord

Det blev bara 382 ord ikväll för jag:

a) var tvungen att läsa in mig på vad jag skrev sist. Det var ju ett tag sedan.
b) var lite dålig på att ignorera min mail, min facebook och min älskade Järngängsgrupp.
c) var tvungen att skriva frågor till skrivgurun Denise. De dök upp i mitt huvud och då är det bäst att få iväg dem på en gång.
d) fastnade lite i telefon med svärmor. Vi diskuterade fåtöljen som ska kläs om. Vi funderar på exakt hur mycket tyg som går åt, hur svårt det är och vad kan det kosta att låta någon som kan det där göra det. Vi bestämde att min mamma ska kika på det där när hon kommer till stan i mtiten av december. Hon kan nämligen det där.

Så därför blev det bara 382 ord. Men det gör inget. De där 382 orden blev bra. Riktigt bra.

Nu består min roman av hela 18 355 ord. Det är 44 sidor och 101 877 tecken med blanksteg. Det går sakta men det går framåt. Snart är det jullov. Jullov = skrivtid!

Vem?!

Vem fick den briljanta idén att baka bröd under tiden korvstroganoffen puttrade hemtrevligt på spisen? Vem fick den briljanta idén att stöka till köket rejält just den kvällen då diskaren, nej - jag menar maken, inte är hemma?

Damn! Damn! Damn! Tror jag tar mig en nybakt macka och filosoferar över disken.

Svinis, please var god dröj till vi har vaccinerat oss klart

Svininfluensan sprider sig fort, fortare, fortast. 15 dödsfall i Sverige varav två stycken treåringar. Det finns konstaterade fall på barnens förskola och skola. Så även på min arbetsplats. Det känns som att det bara är en tidsfråga innan vi får den. (Förmodligen klarar vi oss fram till jullovet och kommer sedan att ligga däckade).

Lillpluttan är inte vaccinerad, bvc stängde nämligen för planeringsdagar när de egentligen hade drop-in för vaccinering. (!!!) Sedan har vaccinet varit slut. Vi vaccinerade Stora E utan problem en måndag för snart tre veckor sedan. Jag försökte få Lilla E vaccinerad samtidigt men hon var en månad ifrån tre år så det gick inte. De var benhårda och jag förstår verkligen att man måste dra gränsen någonstans men ändå... Det retliga var dock att på torsdagen ändrade de rekommendationerna så att även barn under tre år fick vaccinera sig. Och sedan dess har det inte gått.

Nu verkar inte vaccinet vara någon dunderkur heller. Halva klasser på skolan jag jobbar på var utslagna efter vaccinet men jag har i och för sig mina tvivel. Vi lärare klarade av att gå dit och jobba men eleverna var vekare. De går på högstadiet. Jag vågar mig på en vild gissning och gissar att några nog inte var så dåliga som de kanske lät påskina.

Oroande är dock att Stora E har vänner som blev sjuka trots vaccinering. De har haft svinis, konstaterad sådan. De hade fått sin första dos vaccin två veckor innan de blev sjuka, men inte sin andra dos.

Vad vill jag säga med det här inlägget? Jag vet inte. Mest frustrerat babbla om min ångest för vaccinbrist, för biverkningar av vaccin och svininfluensa. Bort med hela skiten tack! Jag vill inte att något ska hända mina finingar. Funderar på att låsa in oss fram till påska. Tror ni att det är över då?

Men stackars...

Hade en liten ministund över på jobbet idag och bläddrade i Metro. Läste om en "39-årig chef" som hade fällts för att ha köpt sex. Hans förklaring var att hans fru var höggravid med deras andra barn så han hade inte fått sex på fem månader.

Nämen stackarn. Klart han skulle ut och köpa lite sex då. Eller varför inte bara gå ut och ragga lite knull på krogen, helt gratis?

Boktips till snubben: Smuts av Katarina Wennstam. Du är inte ensam men det gör dig inte mindre äcklig.