Först blev jag helt imponerad av kungen. Vilket tal! Vilken fin gest till sin fru och allt var lite halvroligt. Men också med små skopor till folk som har kritiserat Victorias val att ledas av sin far fram till altaret.
Men så kom Olle. Prins Daniels pappa. Jag har nästan varit nervös för hans skull, det är ju inte vilket bröllop som helst. Men vilken talare! Han var så bekväm, avslappnad och söt. Så bra!
Jag grät förstås under båda talen.
Och så undrar jag hur mycket de fryser däruppe på Operataket, egentligen.
lördag 19 juni 2010
Riktiga talare
Upplagd av Pernilla kl. 23:08
Etiketter: prinsessbröllop
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
För att inte tala om delar av Daniels tal till sin hustru, det tyckte jag var riktigt fint. Och dessutom höll han det utan fusklapp. Tyckte han vann många poäng hos folket där!
Såg inga tal. Var tvungen att umgås med maken som började lessna på tv:n som stått på sedan åtta på morgonen...
Men nu, NU åker jag in till stan - kyrkan är öppen och de visar alla blommor. Och den strålar efter all fejning. Jag älskar Storkyrkan.
Skicka en kommentar