i Per Gessle när jag var liten.
När jag blev lite äldre var jag kär i Christer Sandelin.
När jag var cool på högstadiet var jag kär i Ian Haugland.
Nu är Per Gessle och Christer Sandelin sura. Sandelin är jättesur, tycker att det är dåligt att någon annan tjänar pengar på hans bekostnad och har fått med sig Tommy Ekman så nu har de till och med dragit sig ur att spela på releasefesten för boken om Okej.
Hallå??? Okej??? Har ni missat att jag prenumererade hur länge som helst, skrev insändare och tapetserade mitt rum med affischer och gjorde tre pärmar med klipp om Europe? Har ni missat att jag gillar releasepartyn? Hur har ni missat mig? Tänker också bli sur. Sådär moget sur som jag blev när jag var med i Okej. I en insändare. Fast det klart. Jag kan tröstas med ett recensionsex, jag är inte helt omöjlig.
Tydligen är inte Dag Finn sur, han ska spela. Hm. Jag var aldrig kär i Dag Finn. Fel norrman liksom.
Klubben för en lyckligare jul
9 timmar sedan
4 kommentarer:
:-) Undertbart inlägg! Och vilken nostalgitripp! Känner mig också lite förfördelad efter alla dessa års läsning (och uppklistring av planscher) på flickrumsväggar. Jag var mest kär i Luke Macahan. Men var han verkligen med i Okej!?
Oj, den där parentesen hamnade visst lite knasigt :-)
Alla var typ med i OKEJ. Bara man var det minsta känd kunde man hamna på en av mittplanscherna. Solstollarna var ju med.
Dag Finn kanske firar med att visa snorren i badkaret igen.
Jag har kvar min första OKEJ. Oktober 1983 tror jag den är ifrån. Då var jag bara sex år, men jag gillade Lena Ph som var på framsidan. I tidningen står det att hon väger BARA 50 kilo. Det tyckte jag var anmärkningsvärt.
Jag har aldrig läst okej, däremot träffat Sandelin och DagFinn. De är ungefär lika smala som Lena Ph var i Paperbacks Okejnummer...
Skicka en kommentar