Inlägg
Idag åkte jag rulltrappa på Åhléns city. Jag skulle upp ett par våningar och kände att klockan rann iväg så jag gick i trappan. Det är ju dessutom perfekt vardagsmotion, jag gillar att döda två flugor på samma gång så jag trampade på. Tills det tog stopp. Där stod en tonårsbrutta bredvid sin tonårsgrabb. Med trevlig röst sa jag "ursäkta." Sakta flyttade den unga damen på sig och jag gick förbi. Och hörde ett surt "Har hon bråttom eller."
Jag vände mig om, tittade på bruden och sa: "Ja. Jag har faktiskt ganska bråttom. Har du något problem med det?"
Tjejen blev röd och sa inget mer. (Vilket tyder på att hon hade lite intelligens, det var inte läge att svara mig just då).
Jag blir så trött. Sedan när står man inte på höger sida och sedan när är det inte okej att passera någon med ett trevligt "ursäkta?" Inte för att en söndagsledig tonåring någonsin skulle kunna förstå hur effektiv en tvåbarnsmamma på permis måste vara.
Sista chansen att ansöka!
3 timmar sedan
.gif)
4 kommentarer:
Ibland kanske vi "mammor på permis" skulle må bra av att vara lite mer som en tonåring... ;)
Fin blogg du har!
Det är tyvärr inte bara tonåringar.
Förra veckan när jag var på Dansens hus så råkade jag ut för en sorglig figur. Det var trångt när alla skulle ut för pausen och jag trippade lite snett i trappan och råkade stöta in i en kvinna. Jag sa förlåt men då började hon putta mig framåt rätt bryskt och sa: nej, men gå före du, du som har bråttom, gå du på bara, gå gå gå! Och dett samtidigt som hon fortsatte putta mig framåt. Jag blev nog lite chockad för jag sa inget, men hon såg allt annat än fredlig ut och jag valde att inte strida.
Men slappna av! ;-D Det är söndag! Tonåringen hade ingen stress i kroppen! Lyllos henne! Nävars, jag brukar gå tills det tar stopp. Sedan stannar jag och inväntar min tur om jag inte har asabråttom mellan typ pendeln och tväbanan eller så. Det finns ju inga lagar på att folk MÅSTE stå till höger. Bara en tyst överenskommelse mellan stressade stockholmare.... ;-D
Stressade stockholmare var just det rätta ordet- jag brukade tycka så synd om dessa stackare, men blev utan krusiduller en av dem så fort arbetslivet satte in- finns det inga marginaler får man liksom snabba sig lite... ; ) ser fram emot att nån kläcker iden med snabbare rulltrappor ( eller bredare...)
Skicka en kommentar