Svettig söndag

Vissa dagar är jag välorganiserad, effektiv och gör saker i rätt ordning. Idag var inte en sådan dag. På söndagmorgnar spelar min käre make bandy med andra pappor. Idag skulle vi bjuda en kompis på brunch så jag tänkte mig en promenad i solen med mina två damer, för att införskaffa brunchingredienser.

Iklädd nattlinne och mjukisbyxor säger jag till min äldsta dotter:
”Nu ska vi strax gå, nu måste du klä på dig”.
”Jag ska, snart”. Hon är lika nattklädd hon och verkar inte ha någon brådska någonstans.

Jag går iväg och fixar allt som behöver fixas innan man ska gå hemifrån. Plockar undan datorn, släcker lite lampor. Jag har ännu inte duschat, har planerat in det till efter promenaden eftersom fyraåring+ettåring+vagn+ståbräda+matvaror är ett ganska tungt ekipage. Man blir lätt svettig.

Lillan helt klar, nybytt och påklädd. Jag går in i badrummet för att hitta mina kläder, passar på att fixa lite tvätt när jag ändå är där. Ser att handfatet behöver rengöras. Gör det. Borstar mina tänder. Kommer på att barnens tänder är oborstade. Bestämmer mig för att glömma att borsta deras tänder, det är ju ändå bara mjölktänder..

”Mamma, lilla E leker med mitt glas med vatten”
SHIT! Rusar (försent) in i deras rum. Stora E har alltid ett vattenglas bredvid sängen på natten. Varje morgon hittar lilla E glaset, om jag inte har hunnit före. Idag hann jag inte före. Lilla E stod nöjd och glad och doppade handen i glaset och målade golvet. Dyngsur. Klädombyte.

Lyckas sedan tjata hål i huvudet på stora E och hennes kläder tas på. Då är det bara ytterkläderna kvar då. Själv har jag fortfarande nattlinne och mjukisbyxor på mig. Hur gick det här till?

Ser att klockan är lite mer än den borde vara. Försöker sälja in en bilkörning istället för promenad. Går inte hem. Inser att det kommer att bli lite stressigt. Tänker att barnen ju faktiskt måste få lite luft, det här blir bra. Lugn och fin. Det är ju inte direkt nobelmiddag vi ska ordna.

Har fått på mig mina kläder. Måste kissa. Fyraåringen måste kissa. Konstigt att hon aldrig behöver kissa när jag frågar men så fort jag sätter mig på den där stolen så ska hon dit. Och ettåringen ska lägga saker i mina trosor, det är tydligen en hylla. Helst ska hon lägga saker i toastolen också. Och såklart ska båda hålla mig sällskap. Man kan ju få prestationsångest för mindre. Det kommer tre droppar.

Klär på dem ytterkläder. Öppnar ytterdörren för det är varmt och jag svettas. Lilla E går med sina snabba pytteben mot dörren och ska ut. Trappor är inte hennes starka sida än så jag lyfter in henne igen. Hon upptäcker sina våtservetter. Jag lyfter undan dem och flyttar på henne. Stora E har problem med overallen. Jag hjälper henne och lilla E går till dörren igen. Jag lyfter bort henne. Jag försöker knyta mina skor. Hon går till våtservetterna. Jag lyfter bort henne. Hon går mot dörren. Jag lyfter bort henne. Jag svettas. Jag skiter i att knyta skorna, jag går ut med lilla E fastkilad mot min höft. Kommer på att vagnen är i bilen. Om jag sätter ner henne kutar hon. Stora E fullt upptagen med att klättra i trappen och balansera på trappräcket. Jag lyfter ut jättebriovagnen med en arm, lilla E fortfarande fastkilad på min höft. Ett konststycke, blir lite imponerad av mig själv. Trycker ner lilla E i vagnen anno 2003 som har börjat gå sönder, får mecka lite för att få upp den i sittläge. Lilla E på plats. PUST.

Går in och kissar igen. Nu fungerar det bättre, utan publik. Klär på mig ytterkläder, knyter skorna och hittar inte min mössa. Hittar en annan mössa. Ska ta med vantar till stora E. Hittar två högervantar. Hittar till slut en höger och en vänster. Hittar min mössa. Orkar inte byta.

Pust. Nu ska vi väl ändå komma iväg? Släcker, larmar och låser. Just det! Ståbrädan! Svetten rinner. Tur att jag inte ödslade tid på att duscha… Låser upp garaget. Ser mig omkring. Ingen ståbräda. Bara ett pedantiskt städat garage. Obs! Inte min hemvist. Stora E lyckas till slut se ståbrädan upphängd högt upp, bredvid ett skåp - ordning och reda. Jag muttrar och kommer senare ihåg att muttra högt inför maken. Han hävdar å det bestämdaste att han har talat om för mig att ståbrädan hänger där. Jag tror han ljuger, har aldrig hört detta. Dessutom är jag less på att allt jag ska ha ska ställas undan på de mest komplicerade platser. Alltid.

Till slut var vi så på väg. Och promenaden var härlig, lilla E sög på nappen och såg sig intresserat omkring. Stora E var snäll o stod på ståbrädan så jag kunde gå på, hon babblade och sjöng och vi lyssnade på fåglarnas kvitter och njöt av solens strålar. Sen blev det dock stressigt så maken fick hämta oss i affären, efter bandyn.

Ibland är jag en välorganiserad och effektiv person. Inte idag.

Och Molton är tillbaka! Hittade honom i duschen där jag lämnade honom igår. Verkar vara hyggligt folk där på Friskis, jag ska inte klaga mer på hur ni klär er. Idag körde jag Core, folk klädde sig bättre där än på Bas. Grunna på den en stund. Mitt fjärde pass sedan i söndags, känns bra!

För övrigt läste jag om en 17-årig blondinbloggare i DN idag. Hon har över 90 000 träffar i veckan. Va fan? Är hennes liv mer intressant än mitt? Jag blev sjukt störd över att en liten snärta som hävdar att hon gillar vitt vin trots att hon lagligen ej får dricka det än, har fler läsare än jag. Illa. Jag som ändå gillar champagne bättre än vitt blaskigt vin.