Inlägg
Godmorgon.
Försökte läsa lite i DN samtidigt som jag matade ettåringen med gröt hon inte ville ha och pratade med fyraåringen om hur stark Pippi är. Det som fångade mitt intresse var en artikel om hur trötta småbarnsföräldrar är.... Kände igen mig i nästan allt... Gäsp. Nu ska jag bara hämta ved, tömma och fylla diskmaskinen, duscha, fylla tvättmaskinen, vika undan tvätten vi tvättade i helgen, bädda och hela tiden bli avbruten av gullhönan som säger mammammamammammammammamammamamma.
Att skriva i novembermörkret
1 timme sedan
.gif)
7 kommentarer:
Kan forstå att du tycker det er jobbigt. Men tror nok risken för utbrenthet er större EFTER Barnledigheten, då skall man göra allt det der du gör nu, efter att du har jobbat en hel dag. Pluss at du har trötta griniga barn att ta hand om.
Samhället har blivit helt ko-ko. De påstår att det er BRA för kvinnan att arbeta heltid och att VI har det bätre en kvinnorna på 50 talet. På vilket sätt kan det vara bättre nu, när man inte klarar sig på en lön? Barnen är fortfarande barn och kräver uppmärksamhet, och hemmet måste fortfarande skötas om :-(
Tack för mig:-)
Absolut! Jag kommer vara sjukt trött när jag ej är mammaledig längre. Det var jag förra gången. Det som räddar mig nu är att jag INTE behöver gå och jobba. Jag menade att jag kände igen mig i den där tröttheten man känner, att man är så trött att man ej ens orkar se en film klockan 21 på kvällen.
Och jag håller med dig i att det är ett sjukt samhälle, det mer eller mindre krävs att båda jobbar heltid. (Såklart kan man påverka med vilket boende och vilken bil man väljer men det är marginellt).
Jodå. Jag fortod dig hela tiden :-) Er bara så deprimerad i dag.
Första arbetsdagen efter julledigheten. Har massa tvätt som behövar tvättas och disken står och venter på mig när jag kommer hem. Har tre barn som kommer att "Hjälpa till" på sitt sätt:-(
Du får njuta av "ledigheten", jag er faktisk lite avundsjuk på dig, även om jag vet att det inte er någon "ledig" "ledighet".
Kram på dig :-)
Det är mycket skönare att vara mammaledig tycker jag. Just för att man faktiskt kan få undan lite om man vill. Om man inte vill så kan man skippa - jag brukar resonera som så att det ändå inte hade blivit gjort om jag hade jobbat.
Nu kommer ett barn och kräver lite hjälp. Vadå? Är det mitt jobb? ;)
Kram själv förresten. :)
Jo det hänger nog ihop allting....hur vi mår speglas ju av hur vi lever. Jag känner det väldigt tydligt just nu ....
kram kram
Kramis P-lina. Hoppas allt blir bättre SNART!!!
Skicka en kommentar