Började med att vi skulle lägga oss i tid. Vilket vi gjorde. 22.43 släckte jag lampan och det är i tid för att vara jag. Lät bli att läsa vidare i läskiga "Den inre kretsen". Maken sov nästan redan då. Huvudet på kudden = sovande man. Vi var helt slut efter en intensiv målningsdag. Sov gott.
Till 00-något då Stora E började härja. Sedan blev klockslagen ett irrvarr av riktnummer, vet inte varför jag i mitt omtöcknade tillstånd associerade alla klockslag till riktnummer, försökte även komma på vart de gick. 0.19 tänkte jag på er i Örebro J. 0.42 tänkte jag på er vi känner i Helsingborg... 02.40 var inte riktigt Leksand men tillräckligt nära. Tyvärr missade vi 0.35, favoritriktnumret av alla...
Till slut somnade hon om. Och klockan 04-något vaknade Lilla E. Och togs in till oss för att inte väcka Stora E. Och bökade omkring. Och grät. Och bökade omkring. Somnade om. Jag somnade om och drömde läskigt, att någon satt och höll Lilla E som sedan var spårlöst försvunnen. Obehagligt, jag ska inte läsa deckare! Inte nyheter heller...
Och klockan 6.30 (sovmorgon!) vaknade Stora E igen. Lilla E var inte försvunnen, jag fick en stor kissblöja i ansiktet och sedan kom gosiga små 1,5 -års händer och klappade mig i hela håret, åt olika håll och kanter.
Yes! A new wonderful day has begun.
Solen skiner och jag har nya kläder och skor. Och världens finaste tjejer och en make som inte är skäggslusk längre. Vad mer kan man begära?
söndag 4 maj 2008
Natten
Upplagd av Pernilla kl. 08:37
Etiketter: halvjobbig natt
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
1 kommentarer:
Synd att du missade 033 hem till mig....
Kram Maria
Skicka en kommentar