Efter bion

....skippade vi att äta på lokal.

Vi är ju förortsbor och orkade inte med icke bilmecket och vin ville vi såklart ha. Det blev stopp på deliavdelningen på ICA-butiken vi alltid handlade på innan vi var villaägare. Det var rätt nostalgiskt att gå där sent på kvällen och handla till två. Som förr. Det sköna var dock att vi inte kände någon längtan tillbaka till det livet.

Maken snickrade ihop goda mackor åt oss och dessa sköljdes ner med massor av sydafrikanskt och prat. DET är lyx för småbarnsföräldrar. Äta och prata ostört. Vi lyssnade på musik högt och analyserade låttexter. Jag insåg att låtar som jag "håller kvar" är låtar som berättar en story. Dessa behöver inte vara mina favoritlåtar men de finns kvar hos mig länge efter att jag har hört dem, just för att de berättar och jag målar upp scenerna i huvudet.

T.ex:
From a phone booth in Vegas, Jesse calls at five am,to tell me how she's tired, of all of them. She says, Baby I've been thinkin 'bout a trailer by the sea.We could go to Mexico, you, the cat, and me...

Eller:
Come Here baby You know you drive me up a wall the way you make good on all the nasty tricks you pull Seems like we're makin' up more than we're makin' love

Eller:
My coat of many colors That my momma made for me Made only from rags But I wore it so proudly Although we had no moneyI was rich as I could be In my coat of many colors My momma made for me

Eller den här underbara:
Jag hade just passerat en stor, neongrön skylt när någon ropade: Hej du, jag kan spå dej du ser rätt vilsen ut

Imorgon är favvodag - måndag! Det betyder ju skrivarkurs.

Foto: Min käre kock, nej jag menar make.