...är det bara lite förtvivlat jobbigt att vara. Utmattande jobbigt att finnas till. Att vara mamma, fru, vän, osv. Och plugga tre kurser. Och vilja fylla tiden med fotoalbumsfix och läsning. Att ha planer för livet. Ibland vill man bara vara ifred och finnas.
Ikväll (när barnen äntligen har somnat, disken är undanplockad, de flesta leksaker bortskyfflade och tvätten hängd), då ska vi dö en stund i soffan. Ligga där som små grisar och se en film och bara vara.
Att skriva i novembermörkret
7 timmar sedan
0 kommentarer:
Skicka en kommentar