Oväntat möte

Jag har ett så kallat namnsmycke. Faktiskt ett som är ett äkta, bland de första. Sedan har det kommit många kopior. Mitt halsband är så vackert och jag älskar det. (Det ser ungefär ut som det här ovan, jag har en annan sten och mycket vackrare namn på mitt). Jag får ofta komplimanger för det och elever brukar frågande titta på det och undra om det är mina döttrars namn eller om det är några andra tjejer jag bär omkring på... Jag vet inte riktigt hur de tänker där men ändå.

För en månad sedan skulle jag på Your life event med en kompis. I pausen var vi ute och trängdes med alla andra och hämtade mat. När jag har lyckats få tag i matbricka, dricka och efterrättschoklad och försöker tränga mig igenom för att hitta en plats att äta på så ser jag hur någon tittar på mig och säger "hej, vilket fint halsband du har!" Jag säger "tack" och blir glad. Tycker att jag känner igen tjejen som har gett mig komplimangen. Vanligtvis brukar folk då fråga var jag har köpt halsbandet och då brukar jag berätta att det är av en jätteduktig tjej som heter Amanda Egilson som man hittar på nätet. Den här tjejen frågar inte var jag har köpt det utan fortsätter. "Det är jag som har gjort det." Jag tittar på henne och inser att det stämmer. Det är ju Amanda herself. Jag rodnar för jag vet att halsbandet är oputsat och jag tvekade innan jag tog på det. Jag borde ha putsat det. Hon fortsätter. "Vet du vad du borde göra?"

Ja. Jag vet ju det. Jag börjar med en utläggning för att berätta att jag vet att jag har skött halsbandet dåligt men hon avbryter mig. Hon tycker att jag ska lämna in det till henne så ska hon fixa till det. Tre år efter att jag har köpt halsbandet så ska det tillbaka till moderskeppet för uppfräschning. Vilken tur att jag tog på mig det oputsade halsbandet den där dagen.

Varför berättar jag det där nu? Jo för jag hade glömt att maila Amanda men gjorde det igår. Och så kom jag på att jag inte har berättat för er var ni kan köpa världens finaste halsband. Hos Amanda Egilson. Som även gör andra fina saker.