söndag 10 juli 2011

Att vara rädd för sin bok (sina läsare)

Kajsa Ingemarsson skriver mycket klokt om hur det känns att släppa en bok.

Hon skriver att det är döläskigt för vem som helst kan nu tycka vad som helst. Hennes kloka lösning: "Vad som är viktigt för mig i den rädslan, är att bottna i känslan av att jag faktiskt gjort så gott jag kunnat. Det är det enda skydd jag kan svepa mig i. Jag har skrivit den bok jag fått till mig att skriva, jag har tecknat ner historien efter bästa förmåga, och jag har putsat och polerat på texten tills jag inte förmådde mer. Jag kunde helt enkelt inte ha skrivit en bättre bok."

Jag brottas ju med den här rädslan nu. Det är på riktigt nu, folk kommer att läsa. Tänker på det när jag redigerar. Funderar på vad folk kommer att tänka, tycka och känna. Och så funderar jag på om alla måste läsa alla sidor. (Kan man riva ut sexscener t.ex?)

Jag kommenterade Kajsas inlägg:
"Hmmm. Just det där är ju det jag är rädd för. Jag kommer att ha gjort mitt bästa och om alla/många/några dissar/ogillar/hatar så är det ju jättehemskt. För då var mitt bästa inte bra. (Och då är inte jag bra). (Och det betyder med min logik att då gillar inte folk mig, som människa). Gud. Skärpning på mig!

Det gick bra när det var manus för utskick men nu när jag har fått kontrakt och det faktiskt blir en bok  HJÄLP!

Även om det inte verkar så så är jag i alla fall överlycklig för att det ska bli en bok och den ska bära mitt namn och den kommer att ha många timmar investerade i sig. Och jag funderar på att ha alla mina friex i mitt sovrum i bokhyllan jag ser direkt när jag vaknar. För jag kommer ändå att vara stolt. Och livrädd."

5 kommentarer:

mikaela sa...

Jag känner precis som du, trots att jag eventuellt inte ens kommer att bli utgiven.. Men bara att låta andra läsa boken för att jag skulle få feedback var jobbigt. Och mamma, framförallt, hon som egentligen mest tycker att jag har för många fixa idéer. Och sexscener på det... Puh! men det gick bra (fick omdömet "det var bättre än jag trodde" vilket kanske inte säger så mycket, men för att vara min mamma som är det ganska bra).
Men på fredag är tanken att boken ska skickas in. Och om den skulle bli antagen, då kommer jag känna precis som du (alltså om jag tillhör de 2 promille som blir utgiven).
Men jag tycker kajsas svar var bra. vi gör så gott vi kan just nu, sen kommer vi självklart bli bättre med tiden ju fler böcker vi skriver, men just nu, med den erfarenhet vi har så har vi gjort så gott vi kunnat.

Och du, din bok borde ju vara bra, för du tillhör de två promille som blir utgiven :) Om man ser på statistiken så är du grym!

Jag ser så fram emot din bok!! Och jag tror att det är självkritiken som håller oss tillbaka. Ofta är den obefogad :)

Oj vad långt det blev!

Kram på dig och ha en bra dag!

Anonym sa...

En reflektion bara - just det läget som du befinner dig som skrivare, har hindrat mig att blir en skrivare på riktig, så att säga. Ha mod, inte för starkt självkritiskt, säger jag till dig o lycka till!- styrkekramar...
Ö: en 61 årig fegis

Anitha Östlund Meijer sa...

Jag tycker att du skall vara stolt och inte vränga så mycket ut och in på dig. Bokens innehåll har kommit till dig, och du har fått kontrakt, alltså är den bra.
Alla kommer säkert inte att älska den, men vilken bok gillas av alla? Inte ens min älsklingsförfattare Dean R Koontz lyckas med det.
Du har lyckats få tlll en hel bok. Sträck på dig kvinna, njut av lyckan, och ta emot ovationerna från dem som ger sådana.
Om någon klagar tackar du för deras åsikt, men inget mer.
Så tänker jag göra OM min nya bok antas.
Grattis förresten, och lycka till med försäljningen.

Åsa Hellberg sa...

Det är klart att det är läskigt. Men det är mer roligt!

Simona sa...

Exakt. Läskigt. Men mer roligt!