Jag är författare

För jag har jobbat i dagarna fyra med min bok. Sedan har jag varit och klippt mig, för att se lite representabel ut. Berättade då den glada nyheten om boken för min frisör. Varje gång jag berättar blir det lite mer verkligt.

Och när jag kom hem gjorde jag det som verkligen visar att jag numera är författare.
Jag, hör och häpna, gick ut och sprang. I 35 minuter sprang jag. Inte så fort. Snittfart blev 10 min/km. Heh. Men ändå. Jag sprang. Och det som fick mig att bestämma att jag nu är författare är, hör och häpna igen, att jag gillade det.

Jag gillade att springa. Det var ju så enkelt. Jag bara snörde på mig skorna och stack ut. Efter att jag hade krånglat in mig i sportbh:n, bytt om, satt upp det nyklippta håret, kissat två gånger, knytit fast dörrnyckeln i skosnöret, startat Runkeeper och fixat Spotify. Det är ju sååå mycket enklare än Friskis dit man går, ställer grejorna på hyllan och tittar på en ledare som visar hur man ska göra och som redan har valt ut passande musik. Mycket enklare.

Skit samma. Jag är författare. Imorgon ska jag pausa skrivandet och pussa på mina barn. För jag är ju inte bara författare, jag är mamma också.