söndag 24 juli 2011

Har inget ...

 ... att skriva idag. Försöker tänka på annat men det går inte. Tankarna vandrar hela tiden tillbaka till denna fruktansvärt overkliga händelse. Tankarna vandrar till alla familjer som aldrig mer får träffa sina barn eller syskon. Alla vänner som har förlorat sina vänner.

Och så funderar jag på hur det blir så här. Hur kan en människa bli så fanatisk? Hur kan man tänka att det är så här man måste göra? Hur fan fungerar det? Var går det fel? Jag kan inte släppa det. Var går det fel?

3 kommentarer:

Anonym sa...

Du menar väl inte fantastisk? Fanatisk ska det väl vara? Har du läst ut Anna Schulzes bok? Bra?
/C

Pernilla sa...

Det skulle inte vara fantatisk. Det skulle vara fanatisk. Tur att jag inte skrev fantastisk i alla fall. Fy fan. Verkligen inte.

Har inte läst ut boken än. Den hängde inte med på semestern och så började jag med en annan. Den är fin men jag håller med, lite långsam. Men jag gillar den.

Åsa Hellberg sa...

Jag vet inte var det går fel. Hans pappa uttalade sig och sa att han inte hade hade haft kontakt med sin son sedan han var 15 år. Var det då?
Jag vet inte... men vill som vanligt tro att det finns förklaringar.
Det kanske inte alltid gör det.