Inlägg
Om fyra timmar ska min älskade make flyga jättemånga timmar med er från Långtbortistan. Jag vill be er att ni inte slarvar bort honom på vägen. Inte bara för att han är världens finaste, snällaste och bästaste utan också för att jag behöver honom här. Jag är utmattad. Jag orkar inte mer. Skicka hem honom NU.
måndag 20 oktober 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
.gif)
8 kommentarer:
Åhh.. vad fint skrivet.. :-)
Kram Hoppas att han kommer hem snart!
Håll ut kära du! Du är en superhjälte och du klarar av det även om det inte känns så. Visst önskar man ibland att man var fem år och kunde krypa upp i mammas famn?!
Håll ut, han är snart hemma! Ibland är det tufft, väldigt tufft. Särskilt om man inte får sova.
Hoppas att allt känns lite lättare snart och du, vad jag håller med dig ang bojkottandet! Så rätt!
Kram!
Håll ut, han är snart hemma! Ibland är det tufft, väldigt tufft. Särskilt om man inte får sova.
Hoppas att allt känns lite lättare snart och du, vad jag håller med dig ang bojkottandet! Så rätt!
Kram!
Sötnosar! Tack. :)
Jag ska inte klaga egentligen, jag har mamma här som sällskap och hjälp. Dessutom skäms jag att klaga över några dagar, det finns ju folk som är själva med sina barn jämt eller väldigt ofta. Hjältar och hjältinnor!
Men det är det där med sömnen...
Linda, visst önskar man! :)
Jag vet var han varit - Långtbortistan verkligen!
Ja, en bit. :) Dubai (för er som inte vet men som gärna ville notera i intresseklubbens anteckningsbok).
Skicka en kommentar