Ni vet hur det är. När barnen väl är utslagna är det rätt trevligt att dona lite. Man donar och man fixar, vips är klockan lite för mycket. Fortfarande är det okej, nattsömnen är inte helt sabbad om man skyndar sig i säng. Man borstar sina tänder och gör allt man brukar göra innan man ska sova. Precis när man ska tassa in och pussa sina sötnosar och sedan lägga sig så hör man.
Hur en vaknar.
Och skriker högt.
Så nästa vaknar.
Och ligger och testar sina nya ord.
Så istället för att ligga bredvid varandra i dubbelsängen står husets vuxna hos varsitt barn och lugnar. Då är man i alla fall glad att man är två.
När lugnet väl lade sig och det blev sängdags då drömde jag våta drömmar om det här. Me like. Me want.
Att skriva i novembermörkret
16 timmar sedan
0 kommentarer:
Skicka en kommentar